I Hälen och hjärtat skriver Fredrik Nyberg 22 dikter med 22 rader om en mors död. Diktsamlingen räknar ner till döden och upp igen, bort från den, in i sorgen. I centrum av allt är Maria Magdalena, Kung Mor, Lilla mamma i modden, hjälplös som ett barn i den pyttelilla mimicry-spjälsängen. Vid dödsbädden sitter Elefanten och Älvan och väntar på att bli föräldralösa. Det är midvinter och runt dem rör sig stjärngossar och tärnor som skickligt tipp-tappar genom samtidsvårdens effektiviserade korridorer.
Efter döden följer sorgen: rädslan för att inte längre vara någons barn, den bottenlösa besvikelsen över att inte längre bli lyft och buren.
Med en poesi som vrider och vänder på fasta bilder och uttryck – språkets liksom döda delar – skapar Fredrik Nyberg en originell och levande elegi. Kärleksfull och vredgad, absurd, smärtsam och vacker.