Jehona Kicaj flydde från Kosovo med sina föräldrar på 1990-talet. Hon växte upp i Göttingen, läste filosofi och litteraturvetenskap i Hannover och arbetar idag som redaktör och förläggare. Romanen ë är hennes författardebut.
Bokstaven ë är viktig i det albanska språket. Trots att den knappt uttalas påverkar den ordens betydelse och form. I denna roman symboliserar ë det outsagda.
Som barn till flyktingar från Kosovo på 1990-talet försöker huvudpersonen finna sin tvåspråkighet och röst i Tyskland, där hon går i skola och studerar. Hon söker förståelse från omgivningen men möts ofta av fördomar och aningslöshet. Hon upplever kriget i Kosovo på avstånd, men även i det nya landet är krig och död närvarande genom släktingar och vänner. Sedan följer besök i familjens gamla hemtrakter.
Romanen ë berättar om det ofta förbisedda Kosovokriget, om lidandet när hem gick förlorade och anhöriga grävdes ner i anonyma gravar. Människor som än idag är saknade och oidentifierade. Det förflutna släpper inte taget om de olika generationerna.
ë är Jehona Kicajs debutroman. Den var nominerad och en av finalisterna till Tyska bokpriset 2025. Den tilldelades också Hannovers bokpris och Buddenbrookhusets debutpris.
Efter Berlinmurens fall och det forna Jugoslaviens upplösning höll kosovoalbanerna en egen folkomröstning om självständighet 1991. Resultatet blev ett ja till självständighet. Men kosovoalbanerna utgjorde en minoritet i Serbien så det var endast Albanien som erkände Kosovo som en självständig stat. 1998-99 kulminerade konflikten. Sedan kom Kosovos självständighetsförklaring 2008. Efter det har drygt hundra länder erkänt Kosovo som en egen stat.