Håkan Sandells dikter – så som de stod publicerade i tidiga antologier och punk-fanzines, dikthäften, tidskrifter – och från outgivna manuskript. Förordet är författat av Thomas C Ericsson som själv höll i en av dessa underjordiska tidskrifter. Han verkade också som poesiarrangör på rockfestivaler, och kan minnas tiden.
”I början av 80-talet var de flesta musikupplevelser förknippade med källare och betong.” Så inleds förordet. Under skolrasterna, fortsätter han, byttes blandband och man läste NME (New Musical Express, ett brittiskt musikmagasin.) Musiken det lyssnades till var The Clash, Talking Heads, The Sex Pistols, Joy Division och Nick Cave – Ebba Grön, Dag Vag Rymdimperiet och Brända Barn fanns med. Texterna betydde ofta mer än det musikaliska.
Poesin kom också utifrån med diktare som William Burroughs, Allen Ginsberg, och de franska poeterna. Mindre bokförlag som Bakhåll gav ut de böcker de själva ville läsa. Lika så gjorde poeterna själva. Musiken och poesin blev livet så som det skulle levas. På andra sidan sundet fanns själsfränder och inspirerande upptäcktsfärder företogs till kontinentens kulturmetropoler.
Thomas C Ericsson igen: “En natt förvandlades en kommunal kopiator till vår rotationspress ut i världen. Tidskriften Den Blinde Argus föddes 1985. Strax därefter startade Lukas Moodysson ett liknande poesifanzine, Spao Spassiba. Vi hittade snart varandra via små notiser i tidskriften Kannibal och upptäckte att vi hade massor av gemensamma referenser."
SömnlösMän kan inte sova om somrarna
— den meningen sammanfattar livet
I de trist belysta pojkrummen
blänker de tummade herrtidningarna
bara något mer än billyktorna
Jag ser mig själv som grabb
på en förbränd horisontlös gräsmatta
med ett badmintonrack i handen
som döljer ett hål i tinningen
Det är inte bara en bild
Jag ser mig själv igen
en brutalt kall nyårsafton
en kortväxt Kaspar Hauser-figur
i täckjacka och vålnadsblå jeans
ta ett steg tillbaka från raketen
Och så är jag åter androgyn
under enkronorna på ögonlocken
[1985]
ArbetstitelHimlen tippar över - postpunkpoesi 1981 - 1987
Standardpris199.00
Illustrerad
Orginaltitel
Åldersgrupp
BandtypDanskt band
Recensionsutdrag
Läsordning i serie
MediatypBok
AvailableToOrder IsContractProduct
Inlaga
Sidor87
Publiceringsdatum2020-02-27 00:00:00
FörfattareHåkan Sandell
erpOwnsPrice Kort BeskrivningHåkan Sandells dikter – så som de stod publicerade i tidiga antologier och punk-fanzines, dikthäften, tidskrifter – och från outgivna manuskript. Förordet är författat av Thomas C Ericsson som själv höll i en av dessa underjordiska tidskrifter. Han verkade också som poesiarrangör på rockfestivaler, och kan minnas tiden.
”I början av 80-talet var de flesta musikupplevelser förknippade med källare och betong.” Så inleds förordet. Under skolrasterna, fortsätter han, byttes blandband och man läste NME (New Musical Express, ett brittiskt musikmagasin.) Musiken det lyssnades till var The Clash, Talking Heads, The Sex Pistols, Joy Division och Nick Cave – Ebba Grön, Dag Vag Rymdimperiet och Brända Barn fanns med. Texterna betydde ofta mer än det musikaliska.
Poesin kom också utifrån med diktare som William Burroughs, Allen Ginsberg, och de franska poeterna. Mindre bokförlag som Bakhåll gav ut de böcker de själva ville läsa. Lika så gjorde poeterna själva. Musiken och poesin blev livet så som det skulle levas. På andra sidan sundet fanns själsfränder och inspirerande upptäcktsfärder företogs till kontinentens kulturmetropoler.
Thomas C Ericsson igen: “En natt förvandlades en kommunal kopiator till vår rotationspress ut i världen. Tidskriften Den Blinde Argus föddes 1985. Strax därefter startade Lukas Moodysson ett liknande poesifanzine, Spao Spassiba. Vi hittade snart varandra via små notiser i tidskriften Kannibal och upptäckte att vi hade massor av gemensamma referenser."
Sömnlös
Män kan inte sova om somrarna
— den meningen sammanfattar livet
I de trist belysta pojkrummen
blänker de tummade herrtidningarna
bara något mer än billyktorna
Jag ser mig själv som grabb
på en förbränd horisontlös gräsmatta
med ett badmintonrack i handen
som döljer ett hål i tinningen
Det är inte bara en bild
Jag ser mig själv igen
en brutalt kall nyårsafton
en kortväxt Kaspar Hauser-figur
i täckjacka och vålnadsblå jeans
ta ett steg tillbaka från raketen
Och så är jag åter androgyn
under enkronorna på ögonlocken
[1985]
Storlek
Färg
IsBokinfoProduct SeriesTitle
BokinfoStatusCode21