Tidsmaskinen

H G Wells roman Tidsmaskinen i nyöversättning och med efterord av Christian Ekvall.

H G Wells var först! Med sin roman Tidsmaskinen (The Time Machine) från 1895 inledde han den idag så stora genren med resor i tiden.

Det är en stämningsfull berättelse som smakar engelsk gentlemannaherrklubb med de typiska manéren och de typiska sätten att föra sig och resonera.

Romanen spritter av de tidiga science fiction-äventyrens livfullhet och oskuldsfulla nyfikenhet på fjärran världar och kommande tider.

Här finns det mesta: här finns den geniale uppfinnaren som tillika är den oförskräckte tidsresenären och här finns den makalösa teknologiska konstruktionen - en hastigt roterande maskin som förmår slunga sin passagerare långt in i framtiden.

Det Wells gör är att presentera sin egen vision av hur det kommer att gå med den mänskliga tillvaron.

Och hans vision är ytterst tänkvärd.

Han tar oss till trakten runt London år 802701, till en naturnära, färgrik värld, mycket olik den blygrå framtid som skulle bli stapelvara i senare tiders böcker och filmer, t ex filmerna Blade runner, Terminator och Matrix.

Både som spänningsroman och framtidsvision är Wells berättelse svåröverträffad.

Wells föddes i Londonförorten Bromley 1866 och växte upp under enkla förhållanden. Han lyckades själv bekosta sina studier genom att arbeta som biträdande lärare. Samtidigt skrev han berättelser som han försökte få publicerade. När han var tjugotvå år fick han den första versionen av Tidsmaskinen tryckt i en skoltidning. Sju år senare hade han arbetat om den och fick den antagen som följetong i sju avsnitt i New Review. Det blev en omedelbar succé. Senare samma år, 1895, utkom den i bokform.

Efter denna framgång fick han genast gott om attraktiva erbjudanden från tidningsredaktörer och förläggare. Arbetstakten blev häpnadsväckande, kvaliteten ändå hög. Kulmen i skrivhastighet uppnådde han kort före sekelskiftet 1900 när han utkom med hela elva böcker på tre år, varav åtminstone fyra idag tillhör science fiction-litteraturens klassiker. De har alla filmatiserats flera gånger om: Tidsmaskinen, Doktor Moreaus ö, Den osynlige mannen och Världarnas krig. (Den sistnämnda gick dessutom till radiohistorien när Wells nästan namne Orson Welles gjorde sin berömda ljudversion 1938 - utgiven av Bakhåll på CD i serien Bakhåll Sound Archive - radioreportaget om invasion från rymden som många lyssnare uppfattade som äkta nyhetssändning så att panik utbröt.)

H G Wells roman Tidsmaskinen. I nyöversättning och med efterord av Christian Ekvall. ISBN 978-91-7742-606-6. Högkvalitetspapper, sydda ark, hårda pärmar. 144 sidor.