Om antal och mått

I alla tider har människor behövt räkna och mäta det de arbetat med, vare sig de sysslat med handel, hantverk, jordbruk, hushållning, transporter, krigföring, vetenskap eller annat. Likaså har det varit nödvändigt att kunna bevara information om mängder och antal genom någon form av bokföring, om det så bara varit som skåror i en trästav. Några självklara och enkelt fastställda måttenheter har naturen inte tillhandahållit annat än för tid i form av dygnet, månaden och året. Alla andra enheter är människoverk och fastställts mer eller mindre godtyckligt och med varierande grad av precision och stabilitet. Utgående från människokroppen finns måttenheter som tum, fot, handfull o.s.v., men vems tumme, fot och hand är det som har det "riktiga" värdet? Det har funnits måttenheter som stop, skäppa, uns, ort, fjärdingsväg, tunnland och många andra, men hur stora var de? Hur många kannor gick det på en åm? Vad var det för skillnad på uppstadsvikt och stapelstadsvikt? Och varifrån fick den för hela världen gemensamma metern sin längd? Genom tiderna och på olika håll har det förekommit många olika måttenheter. En del var väldefinierade, medan andra hade olika storlek på olika platser och i olika sammanhang. I en del fall går det inte längre att fastställa hur stora måttenheterna var. Det rådde ända fram till modern tid en väldig oreda när det gällde måttenheter och deras storlek. Upprepade försök har gjorts att skapa ordning, men det var först genom metersystemet som världen fick en universellt måttsystem. Den här boken är en översiktlig introduktion med inriktning på förklaringar, bakgrunder och sammanhang. Nutida och gamla måttenheter beskrivs och ställs i relation till måttenheterna i våra dagars internationella måttsystem. Även grundläggande frågor om mätteknik och standardisering tas upp. I slutet av boken finns förklaringar av alla facktermer. Boken vänder sig till en intresserad allmänhet utan specialkunskaper i metrologi, som är läran om mätning och mätteknik. Roger Hansson är teknisk fysiker med lång erfarenhet av datorteknik och programmering men även av undervisning, tekniska översättningar och dokumentationsarbete. Han var en av grundarna av Svenska datatermgruppen. Roger har också skrivit boken Om bokstäver och skrift och är en av författarna till boken Språk och skrift i Europa.