Under 2000-talet har svensk gruvpolitik tagit plats som en av de mest omdebatterade och omstridda inhemska miljöfrågorna. Den har engagerat människor över hela landet och över institutionella gränser, från lokala aktionsgrupper, genom nybildade protestnätverk till statliga myndigheter och riksdagen. Kanske inte trots utan just på grund av gruvindustrins långa historia i Sverige har den visat sig kunna alstra politiska energier gällande frågor som i allra högsta grad har relevans för dagens och morgondagens samhälle. Det är frågor som gäller vårt samhälles relation till naturen, statens relation till samhället, och minoritetsgruppers och enskildas rättigheter i relation till staten.
Denna bok belyser genom fallstudier ett antal av de skärningspunkter där den statliga regleringen, den globala finans- och mineralmarknaden, samt lokala intressen, praktiker, förväntningar och farhågor har mötts och satt sin prägel på den svenska gruvpolitiken under 2000-talet. Tillsammans kan studierna läsas som ett vittnesmål om förnyade krav på statligt ansvarstagande för miljö, regional utveckling och ursprungsbefolkningsrättigheter i den långt drivna avregleringspolitikens tid.