Det här är inte en bok om död. Det är en bok om människor. Om att teckna livsberättelser som skapar igenkänning och berör och om hur vi med enkla medel kan skapa stunder som stannar kvar i minnet. Det är en handbok i att leda personliga begravningsceremonier som hyllar livet.
Jessica guidar sina läsare i att möta människor i sorg, visar hur en personlig begravningsceremoni växer fram och hur man som officiant kan stå stadigt även när de egna känslorna rörs upp. Hon berättar om den första anblicken av ett barns kista, om familjekonflikter mitt i sorgen, om händer som finner varandra i kapellet – och om styrkan i att våga vara mänsklig också som professionell.
I en tid när de borgerliga begravningarna ökar är det här en bok som behövs.