"Att vara barn till missbrukare ger ibland känslan av att man är ensammast i världen med sin livgivare. Ensammast med den som satte dig till världen men som sakta men säkert och smärtsamt försöker ta levande livet ifrån dig igen.
Vad jag hade behövt där och då var en referens, ett ankare, en livhank. Jag ville fått hopp och tro! Ett ljus i tunneln. Ett sikte mot ett mål.
Men i min värld fick jag betala priset för andras handlingar och det gjorde mig förbannad och gav mig ett jävlaranamma att gå min egen väg och nå