Pedagogiska representationer av ondska i förskolan: en intervjustudie och en barnboksstudie

Avhandlingen Pedagogiska representationer av ondska i förskolan: en intervjustudie och en barnboksstudie undersöker vilket utrymme och mening ondska, definierad som grymhet och lidande, kan ha i förskolans pedagogiska verksamhet. Avhandlingen består av två delstudier som båda förankras i en hermeneutisk kunskapssyn. Intervjustudien är förlagd till ett praktiskt och socialt sammanhang och bygger på kvalitativa intervjuer med förskolepedagoger. Deras berättelser om hur de föreställer sig ondska och hur de hanterar uttryck för grymhet och lidande i sin praktik analyseras genom Klaus Mollenhauers teori om pedagogisk presentation och representation. Barnboksstudien orienterar sig mot en symbolisk värld och individuellt meningsskapande. Analysen av hur ondska representeras i ett urval barnböcker görs med stöd i Fred C. Alfords existentiella teori om ondska och Bruno Bettelheims arbete om sagans betydelse för barns meningsskapande. Resultaten visar att de intervjuade pedagogerna undviker begreppet ondska och i stället omtolkar svåra erfarenheter i termer av trygghet, empati och värdegrund, med syftet att skapa distans och skydd för barnen. På så sätt anser de sig skydda barn från överväldigande erfarenheter samtidigt som de skapar ingångar till världen som baseras på trygghet, empati och gemenskap. De analyserade barnböckerna representerar däremot ondska genom symboler och narrativ – såsom en fientlig värld, moraliska gråzoner och döden – och öppnar därigenom för existentiella reflektioner och meningsskapande. Avhandlingen visar hur pedagogiska representationer av ondska till sin natur är indirekta och rör sig i spänningen mellan skydd och kunskapsförmedling. Den visar att begreppet ondska, trots att det ofta saknas i pedagogiska diskurser, kan fungera som en viktig ingång för att hjälpa barn skapa mening i möten med grymhet och lidande.