Det var kring millennieskiftet som det internationellt uppstod en intensiv diskussion om begreppet världslitteratur. Begreppet var inte nytt, men omständigheterna var det. Efter murens fall 1989 genomlevde världen en period av accelererande utbyte mellan länder. Sovjetunionens upplösning och det kalla krigets slut, kombinerat med en nyliberal marknadsideologi, ökande rörlighet samt nya kommunikationsteknologier medförde tilltagande kontakter över språk- och nationsgränser, pådrivna av en allt påtagligare ekonomisk integrering. Inom samhällsvetenskaperna blev just globalisering ett centralt begrepp. Återupplivandet av begreppet världslitteratur kan ses som ett av de humanistiska ämnenas svar på denna utveckling. Till skillnad från dess äldre innebörd av tidlösa mästerverk, syftar ordet numera på en uppsättning perspektiv på globala litterära hierarkier, på hur litteraturer förhåller sig till varandra och på hur litterära verk formar olika slags världsförståelse. I denna bok utvecklas detta forskningsfält i såväl teoretisk som metodisk bemärkelse med fokus på språk, översättning, platser samt world-making.