Benjamin Höijer (1767-1812) utpekas ofta som den främste tänkaren i svensk filosofihistoria. Som filosof hörde han till samma sfär som Schelling och Hegel, men han motarbetades i den svenska samtiden för sin politiska radikalism. Hans viktigaste skrifter är svårtillgängliga och delvis ännu outgivna. Trots att hans storhet ofta framhålls är det ont om djupgående studier av hans filosofi.
Denna bok är inriktad på Höijers konstfilosofi men tar ett brett grepp och kan läsas som en introduktion till hela Höijers tänkande, och även till hans liv och historiska sammanhang. Höijers estetik är grundad i hans metafysik och nära förbunden med hans politiska filosofi. I centrum för undersökningen står Höijers originella begrepp om det absoluta, som inte betecknar någonting avskiljt från den konkreta verkligheten, utan ger plats för lidandet och det gemensamma, för frihet och mångfald. I hans konstfilosofi återfinns även en djupgående kritik av det moderna, och i den franska revolutionens efterföljd ger Höijer konsten en viktig roll på vägen mot ett bättre samhälle.
Mats Dahllöv är forskare i estetik vid Södertörns högskola. Det absoluta och det gemensamma är hans doktorsavhandling.