Rönnäs var historiskt en småbondeby med rötter i yngre järnåldern och vikingatiden. Kulturmiljön har skapats av människor. Dessa är hjältarna som med stora umbäranden och flit skapat dagens unika kulturmiljö.
En industrisatsning som gjordes i byn 1910-1950 är en central del i boken. En kvarn- och sågverksrörelse tillskapades vid Rönnäsån av en driftig smed tillsammans med två Rönnäsbönder. Företaget blev med åren ett av de modernare runt Siljan.
Rönnäsån har under århundraden varit platsen för kvarnar, järnhyttor och andra anläggningar, där vattenkraften kunnat nyttjas.
I boken beskrivs hur det i byn finns lämningar från vikingatiden på fyra olika platser. Vår tids kyrkbåtar är kopior av de båtar, som förde vikingarna i Siljansbygden på krigsexpeditioner till främmande länder.
Rönnäs var en av socknens större byar på 1600-17-1800-talen. Nödår då skörden slog fel inträffade ofta. Dessa år innebar att dödligheten då blev extremt stor, särskilt bland barnen.
I boken beskrivs hur Rönnäs, som storby i Leksand, på flera sätt hade en tydlig roll i hembygdsrörelsens start och utveckling under första halvan av 1900-talet.
Rörelsen arrangerade exempelvis vid midsommartid 1939 en manifestation under tre dagar på Dalregementets övningsfält i Stora Tuna till Sveriges försvar, frihet och oberoende. Den var riktad mot Nazitysklands aggressiva krigspolitik och leddes av Rönnässonen Per Johannes.
I boken beskrivs hur rörelsen arbetade för kulturarvets bevarande. Det gamla tycktes inte längre ha något värde. Då den gamla omvittnat gedigna hantverkstraditionen av många förkastades som omodern – som en följd av industrialiseringen. Hembygdsrörelsens uppgift blev att för framtida generationer rädda exempelvis timmerbyggnader, kyrkbåtar, sockendräkter, dalmålningar och andra intressanta hemslöjdsalster.
Den röda tråden i boken är mängden fakta om människor och händelser som historiskt skapat och lett fram till dagens unika kulturmiljö.