Kunskap beskrivs ofta som avgörande för samhälle och medborgare, gärna under etiketten "Kunskapssamhället". Men hur kan vi skriva den vetenskapliga kunskapens kulturhistoria? Med hjälp av fem fallstudier från det tidiga 1900-talet diskuterar Staffan Bergwik kunskapens sammanhang och spelplatser. Studierna behandlar den arge oceanografsonen Hans Pettersson och den mäktige Svante Arrhenius, men också kvinnor som är doldisar i kunskapshistorien: Sveriges första kvinnliga docent i experimentell fysik Eva von Bahr, kemisten Naima Sahlbom och geologhustrun Ebba Hult De Geer. Hur hänger vetenskap och identitet ihop? Vad har kunskap med makt och individuella livsval att göra? Vilken är relationen mellan vetenskap och det omgivande samhället? Och framförallt: vad innebär det att betrakta kunskap som något historiskt? "Kunskapens osynliga scener" frilägger överraskande och glömda rötter till dagens vetenskap, till skillnad från gängse skildringar av naturvetenskapernas ständiga segertåg. Staffan Bergwik är idéhistoriker vid Stockholms universitet.
ArbetstitelKunskapens osynliga scener. Vetenskapshistorier 1900-1950
Standardpris249.00
Illustrerad Orginaltitel
Åldersgrupp
BandtypHalvklotband
Recensionsutdrag
Läsordning i serie
MediatypBok
AvailableToOrder IsContractProduct Inlaga
Sidor207
Publiceringsdatum2016-11-07 00:00:00
FörfattareStaffan Bergwik
erpOwnsPrice Kort BeskrivningIdéhistoriska essäer som frilägger glömda rötter till dagens vetenskap, till skillnad från gängse skildringar av naturvetenskapernas segertåg. Fallstudier om kvinnliga doldisar i kunskapshistorien, fysikern Eva von Bahr, kemisten Naima Sahlbom och geologen Ebba Hult De Geer, men också om den arge oceanografsonen Hans Pettersson och den mäktige Svante Arrhenius.
Storlek
Färg
IsBokinfoProduct SeriesTitle
BokinfoStatusCode21