Kring förra sekelskiftet var kvinnorollen i stark förändring, och kvinnorörelsen var på frammarsch. En livlig debatt fördes om äktenskapet och förhållandet mellan könen, och mycket handlade om sexualiteten.
Konstnären Frances Wachtmeister (född von Koch, 1868 1922) grep in i debatten då hon år 1903 under pseudonym gav ut Förbannelsen i äktenskapet, en vågad debattskrift där hon dömde ut den gifta kvinnans status som omyndig och slog ett slag för kvinnans rätt att råda över sig själv även inom äktenskapets ram. Året därpå publicerade hon en ny pamflett, Eget hem de ogifta kvinnornas egnahemsfråga. Där lyfte hon fram vikten av att även ogifta kvinnor borde kunna skapa sig ett eget hem, och hon gav konkreta råd till kvinnor som ville stå på egna ben och försörja sig själva.
Wachtmeister hade tidigt engagerat sig i sociala frågor. I unga år hade hon gett sig ut på vandring på den småländska landsbygden, där hon utsatte sig för strapatser för att bekanta sig med villkoren som kvinnor i lägre samhällsklasser levde under. Det resulterade i reportaget Inkognito strövtåg i Smålands obygder , som publicerades i tidskriften Ord och Bild år 1893.
Att läsa dessa tre texter, som här samlas i en volym, ger en god inblick i förra sekelskiftets debatter, men de är också gripande skildringar av hur livet faktiskt levdes för drygt hundra år sedan. Wachtmeisters levande språk och hennes kamp mot orättvisor är än i dag oerhört uppfriskande.
Texterna introduceras av Anna-Karin Palm. Boken avslutas med återgivningar av Wachtmeisters målningar och teckningar, som introduceras av Katarina Wadstein MacLeod.