Att hugga en dopfunt : en kopia av Byzantios Öjafunt

En bilderbok som skildrar tillkomsten av en dopfunt.
Öja kyrkas medeltida funt byttes ut redan på 1600-talet
till en ny och modern. Den gamla försvann, hamnade i
prästgårdens ladugård där den användes som vattenho för svinen. 1891 flyttades den medeltida funten, som då var illa skadad, till Fornsalen i Visby.
Vi får följa processen från det råa sandstensblocket till
färdig kopia av mästaren Byzantios dopfunt.
Ett arbete som tagit fyra år i anspråk mellan åren 2013-2016.
SVENROBERT LUNDQUIST
är skulptör, tecknare och grafiker och sommargotlänning sedan mitten av 60-talet. Under 80-90-talen ledde han seminarier i stenhuggning i kalkstensbrottet i Sundre på södra Gotland för hunddratalet deltagare från nordiska konstskolor och kollegor från hela Europa.
Lundquist har ett digert konstpedagogiskt förflutet , han var på 80-talet chef för
Konsthögskolan Valand i Göteborg, en kort tid konstnärlig ledare för Göteborgs konstmuseum och sedan chef för Göteborgs Konsthall. Under en tioårsperiod var han ordförande för NUNSKU - Nämnden för Utställningar av Nutida Svensk Konst i Utlandet.
Böckerna “Medeltida stenmästare & dopfuntar på Gotland” och “Mästarnas tid
konstskatter i gotländska kyrkor” visar på hans lokala intresse för gotländsk medeltid.
Nu får vi följa honom i processen hur en dopfunt blir till.