De ville mig väl

Gunilla Vigert debuterar skönlitterärt med De ville mig väl som är en stark berättelse om Stina, en döv kvinna som gör upp med relationen till sin mamma och sin barndom som hon blir berövad på då hon inte får lära sig teckenspråk. Gunilla har tidigare givit ut en lång rad tvåspråkiga läromedel samt skrivit manus till tolv språkutvecklande barnprogram för döva barn för Utbildningsradion. Nu vidgar hon sina vyer och provar olika genrer och teman. De ville mig väl är en roman som lyfter ett perspektiv som är högaktuellt i hela världen då övertro på teknik och inkludering ( normalisering ) gör att döva och hörselskadade barn inte får lära sig teckenspråk trots att det skulle öppna oanade möjligheter för dem. Jag har läst ett utkast av De ville mig väl och tycker att den ger en bra inblick i hur det fungerat historiskt att vara döv i Sverige och att den på ett bra sätt förklarar vikten av och rätten till att ha fungerande kommunikation samtidigt som det är en spännande berättelse som utspelar sig både i nutid och dåtid. Boken är lättillgänglig och fyller ett tomrum i litteraturen; det finns ett flertal egenupplevda skildringar om hur det är att vara döv eller ha en hörselnedsättning men inte särskilt mycket i romanform. Erika Tegström, hörande förälder till ett dövt barn med bilaterala cochleaimplantant. Berättelsen tar upp känslomässigt komplicerade situationer orsakade av omgivningens oförståelse bl.a. för behovet av tillgång till teckenspråk. Det är ytterligare en anledning till att den här boken känns angelägen. Som titeln anger ville omgivningen bara väl men okunskap och missriktad omsorg gjorde att det många gånger blev fel. Huvudpersonen i boken berättar hur hon drabbats För personer med anknytning till döva/hörselskadade som föräldrar och skolpersonal kan berättelsen ge viktiga insikter. Harriet Björneheim f.d. lärare och skolledare på Manillaskolan. Min förhoppning är att läsarna får en tankeställare, börjar reflektera över olika situationer och se det i ett större perspektiv. Få en förståelse och respekt för fördelarna med teckenspråk. En självklar bok för föräldrar som har barn med hörselnedsättning och även för ungdomar med hörselnedsättning. Magnus Nordström, gravt barndomshörselskadad som lärde sig teckenspråk i 20-årsåldern.